För några år sedan hade jag en tanke om att testa ett par månaders liv på olika kostnadsnivåer. Den lägsta kostnadsnivån skulle vara ”existensminimum” den andra nivån skulle vara vår vanliga livsnivå och den tredje skulle vara att leva på 95-99% av våra inkomster precis som de flesta. När snålcoachen skrev tidigare i veckan om att leva på existensminimum kom tanken upp igen i huvudet och jag fick för mig att kolla vad existensminimum egentligen är.
Hittade den här länken till socialstyrelsen där man kan mata in fakta om familjen och veta vad som är existensminimum. Döm av min förvåning när det visad sig att existensminimum för vår familj (två vuxna och tre barn) var cirka 22 000 kr. Vilket är något mer än vad vi har i vår underliggande budget (alltså vad vi lever på om man exkluderar semester och inredning av huset utöver grundläggande underhåll..typ tapetsering och målning bara för att det blir ”snyggare”).
Jag har dessutom inget intresse av att bränna alla pengar så den delen av experimentet känns mindre intressant. Det händer att vi reser eller gör saker kring födelsedagar och semester och under enstaka månader gör av med i stort sett allt som kommer in, men att göra det ”bara för att” under ett par vanliga månader skulle kännas konstigt. Ingenting saknas i våra liv så vad vi skulle lägga så mycket pengar på (30+ tusenlappar i månaden) vet jag knappt. Hummer, Oxfile och Champagne till varje middag blir liksom lika mycket vardag som fläskpannkaka och sylt efter ett tag.
Har ni några utmaningar på gång? Själva kör vi ju just nu Maniskt Måttliga Mars och har hållit oss till reglerna så här långt!
